Det snöar hela natten
och natten är så kall,
Nu sover alla vatten,
i en kista av kristall
Allt för länge har vi väntat och vakat,
då såg vi en stjärna som tändes,
ett varmt och vänligt bloss.
Ni kan förstå hur det kändes,
när ljuset kom tillbaka.
När vi förstod att julen kom till oss.
Nu är det lätt att glömma
att kölden var så svår.
Nu har vi rätt att drömma
och tro på nästa vår.
I granen hänger äpplen
och stjärnan är av gull.
Det är i mörkret som stjärnan kan brinna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar