Tekniktema hela veckan!

Den här veckan har vi tekniktema och dagens uppgift har varit att testa funktionen hos olika redskap. Idag har fru Stekspade, magister Vitlökspress, fröken Sax och och herr Potatisskalare och många flera tävlat i potatisskalning, bananskivning, äggvispning med mera. Man förstår varför redskapen är utformade som de är!

Sedan fick vi hitta på ett eget redskap, ett redskap som gjorde att man kunde borsta tänderna samtidigt som man tar på sig kläderna. Allt för att få sova lite längre på morgonen! ;)

Varför ska man högläsa?

Igår var det en debatt kring ämnet ”högläsning” på sagolekhuset Junibacken. (För er som inte vet vad Junibacken är, vill jag börja med att förklara att det är stället där de liksom river ut en sida ur boken, och bygger upp den i verkligheten. Har du tur kanske man kan kliva in i just din favoritbok! De har allt från Mumin till Sagan om det röda äpplet!) Och som alla vet har debattörer sällan lust att hålla sig till den röda tråden, men det gjorde mig inspirerad att damma av mina gamla tankar om högläsning. Håll till godo!

Att högläsning är bra är nog något som vi alla känner på oss, men det kan va svårt att sätta ord på varför. Om vi börjar med att tänka på vad språket egentligen betyder för oss. Med språket förklarar du varför du är arg, du frågar om du får vara med och leka, du kan säga vad du tycker om saker och ting. Ja, det är genom språket vi lär känna varandra, som Susanna Ekström (universitetsadjunkt, barn- och ungdomsvetenskap) uttryckte det. Det är också genom språket vi blir en del av samhället och livet.

Vi förstår alltså att språket är enormt viktigt! Att högläsa är ett sätt att vaggas in i språket, från fosterstadiet ända upp i vuxen ålder (för nej, man ska inte sluta högläsa ett barn bara för att det kan läsa själv.). I högläsningen blir den fysiska närheten, det gemensamt upplevda skrattet och gråten i boken en enormt viktig del av ditt barns språkutveckling som gör att läsning och böcker blir sammankopplade med något positivt, inte något jobbigt. Dessutom lär du ditt barn den språkliga melodin, ordförrådet växer (för du kan stanna upp och förklara de ord som barnet annars själv hade hoppat över) och läsningen blir mer levande.

Och varför behöver läsning bli positivt då? Det räcker väl om man kan läsa när bussen går eller läsa instruktionerna till deklarationen? Jo, det kanske räcker för att klara en vanlig dag, men för att du ska känna dig delaktig i ditt liv, i samhället och faktiskt få större förståelse för de du inte känner bör du läsa. Titta här på min lista för du se allt magiskt som kan hända när du läser:

-         - Du får ”träffa” personer du annars aldrig hade valt att träffa.

-         - Du får veta hur din fiende tänker.

-         - Du får tänka nya tankar som du aldrig tänkt innan.

-         - Du får låtsas att verkligheten inte finns för en stund.

-         - Du får större sympati för sådant du kanske inte förstod vikten av innan.

-         - Och du slipper reklam!

Sammanfattningsvis, sluta aldrig ge ditt barn nya världar och nya upplevelser.

Sluta aldrig att läsa för ditt barn!

Mina bästa högläsningstips: (för barn 7-9 år)

- Mio min Mio, Astrid Lindgren

- SVJ, Roald Dahl

- Pappa Polis, Laura Trenter (Denna är främst ett tips till dig som vill läsa för tv-vana barn.)
- Dårfinkar och dönickar (lite äldre)

"Jag ska bli forskare när jag blir stor!"

Så sa Maximus efter dagens experiment. Idag handlade det om FRIKTION. Friktion är en kraft mellan två ytor, som beror på ytornas ojämnheter. Om du t.ex. drar två sandpapper mot varandra märker du att det går ganska trögt eftersom ytan är skrovlig och ojämn. Då är det mycket friktion. Motsatsen märker du om du drar två plastbitar med blank yta mot varandra. Då går det lätt. Då är det nästan ingen friktion alls.

Här kan du se tre experiment vi gjorde:

1) Gnid händerna mot varandra. Du märker att det blir varmt. Det beror på att det uppstår friktion mellan handflatorna.

2) Lägg två papper omlott med varandra. Dra i det understa pappret. Då följer det översta med. Det beror på att det är friktion mellan papprerna det gör att de "håller i" varandra.

3) Släpp två likadana plastflaskor på ett lutande plan. Den ena flaskan ska vara fylld med vatten upp till hälften. Vad händer? Först rullar flaskan med vatten fortaste för att den är tyngst och påverkas mest av tyngdkraften. När flaskorna kommit ner på golvet, den plana ytan, rullar den tomma flaskan fortast eftersom friktionen mellan vattnet och flaskans insida gör att flaskan med vatten rullar saktare.

Sedan fick vi vara friktionsdetektiver på rasten och leta efter plaster med hög och låg friktion!